In/ut vecka 8

+
Två par solglasögon (rea)
20 begagnade kläder till stora tjejen (från en vän)

-
11 st blomkrukor (Stadsmissionen)
2 utslitna tröjor (släng)
1 utsliten duk (släng)
15 olika bijouterier (Stadsmissionen)
2 barnmössor (till en vän)
1 trasigt barnparaply (släng)
1 bikini (Stadsmissionen)
1 tröja (Stadsmissionen)

Summa:  -12

En bra vecka ur rensa-perspektivet! Jag är på hugget igen, rensningen fortsätter i nästa vecka. Nu har jag fått igång min man också! Han får däremot föra sina egna listor. På mina listor kommer mina och barnens grejer.

Drickbara nyttigheter

Med en treåring och en sexåring i familjen äts det en hel del köttfärs, falukorv och torskblock. När middagsmaten står på bordet efter diverse stök och stoj kommer man på... just det, sallad! Vad händer, jo vi slänger dit lite tomat, möjligen gurka och sallad, kanske lite morotstavar. Samtidigt som jag egentligen ÄLSKAR frukt, grönsaker och vegetarisk mat (i ett annat liv äter jag bara vegetarisk mat av ekologiska råvaror, det är min drömbild...). Jag försöker äta en frukt till mellanmål men jag är dessutom en kaffejunkie och viger oftast fikapausen till kaffe med mjölk istället. Frukt och grönsaker är ett av mina ständigt dåliga samveten.

Och dåliga samveten, de ska i enkelhetens namn bort. En och en, i lagom takt. Så nu. Nu har jag upptäckt gröna smooties! Vilket perfekt sätt att få i sig massor med nyttigheter! Hälften, frukt, hälften gröna blad och så vatten. Supergott och supernyttigt!

In/ut vecka 7

+
Två nallar till barnen - alla hjärtans dag-presenter
Två nya kjolar från HM (letat runt på secondhand men inte hittat något)
En sommarklänning secondhand
En packe nya strumpor
Summa: 6

-
Klädutrensning:
Tre jeans (Pga av efterlängtad viktuppgång! De ska bort, äntligen!!)
Tre scarves
En kofta
En kavaj
Två par barnvantar
Ett par barnbyxor
Allt går till Stadsmissionen
Summa: 11

Total summa: - 5

Jamen se där! En bra vecka.

Ett steg fram och två steg bak

Det har varit lite tungt ett tag. Det är flera olika saker som har tyngt mig och jag har varit ledsen och frustrerad. Jag har känt att det har varit svårt att fokusera på förändring när livet i sig gungar lite mer än vanligt. Att tänka eko och hållbarhet har känts längre bort. Jag har inte heller kommit så långt i min förändring att det känns självklart och där enkelhet är en naturlig ledstjärna i mitt liv.

Det är ju det där med att ta sig framåt när man trillat tillbaka lite. Det är då det är så lätt att ge upp, tänka whatever, jag orkar inte, jag fortsätter som vanligt, vem bryr sig, varför ska jag? Det känns plötsligt besvärligt, påtvingat. Som om någon har talat om för mig att jag ska starta den här bloggen när jag själv inte vill.

Jag har känt ett behov av att unna mig lite extra och det har gjort mig ledsen att jag inte kan göra det. Och eftersom jag inte har kommit så långt i min förändring har jag inte haft några alternativ mer än att köpa mig något eller att äta något onyttigt. Vad simpel jag låter. Det är jag inte. Men vi har alla våra kamper och resor vi befinner oss på. Jag har inte freakat ur och shoppat loss. Men jag har velat. Och tanken har gjort mig ledsen.

Nu är det lite, lite bättre. Så resan fortsätter, med lite krokigare svängar. Precis som livet är.

No more köpstopp

Ja, du hörde rätt. Jag som slog på stora trumman och minsann skulle ta mina funderingar om konsumtion "hela vägen". Inga mer tankar utan nu jäklar ska det bli handling.

Faktum är att jag har funderat ganska mycket på nyttan med ett köpstopp. Till en början tyckte jag att det kändes spännande och det triggade mig också att jag rentav mådde dåligt att att inte FÅ handla. Sista tiden har det snarare känts som att jag skjuter över målet. Det är svårare att träna på medveten konsumtion när man inte får handla någonting. Det finns liksom inget att träna på. Jag har en liknelse. Du behöver verkligen gå ner i vikt. Vilket fungerar bäst: Att börja viktminskningen med att fasta alternativt gå runt på diverse bars och proteinpulver för att "avgifta dig" och komma igång? Eller att från början ta itu med ditt beteende och lära dig ett nytt, sundare beteende när det gäller mat och motion? Vi är olika, men för min del pekar det åt nummer två.

Därför börjar jag med in/ut-modellen som jag läst på flera bloggar. Varje vecka kommer jag att redovisa veckans inköp och veckans utresning och tanken är att försöka ligga på minus.

För alla inköp gäller: Handla eko. Handla secondhand. Kolla vad som finns hemma först. Fundera på om du verkligen behöver det.

Avd: Kill your darlings

Den här kavajen köpte jag för 10 år sedan och den är fortfarande oanvänd. Jag undrar verkligen varför jag har sparat den i alla år. Kanske för att den var ganska dyr? Kanske för att en modeintresserad vän propsade på och verkligen tyckte att jag skulle bli skitsnygg i den? Kanske för att det är den första och enda kavaj jag någonsin ägt, och just när jag köpte den hade jag någon idé om att jag skulle bli mer välklädd. Mer kavaj och mindre noppiga koftor (påhejad av min kompis). En idé som hängde i ett par år, fast bara just som idé. 

För ja, nu blev det så att jag fortsatte med koftor. Kavajen blev aldrig använd. Och i dag är jag ganska nöjd med min koft-stil. Detta är kanske mitt sämsta köp någonsin. Denna kavaj är inte jag och har aldrig varit. Och ändå har den hängt kvar som den eviga påminnelsen om mitt felköp. MEN NU. Nu ryker den till stadsmissionen.

Lärdom: Lyssna på dig själv istället.

Ett liv utan TV?

Förutom att dra ner på shopping har jag sista tiden testat att dra ner på något annat: TV-tittande. Jag har inte varit någon extrem TV-tittare, men har ändå ägnat åtminstone en timme per kväll framför TV:n när barnen har somnat. Ofta jag både min man och jag klagat över tablåinnehållet och vissa kvällar har vi mest suttit och klagat på att det inte finns något att se. Ändå har vi suttit där, och tittat.

Samtidigt har jag ganska länge, troligen sedan jag blev mamma, haft en gnagande känsla av att jag inget får gjort. Inget som jag själv vill göra, som bara handlar om mig och ingen annan. Ingen ovanlig känsla för en nybliven förälder. Ofta kommer den dessutom hand i hand med ett dåligt samvete och en känsla av otillräcklighet. För visst finns en och annan mamma som självsäkert har talat om för en att "ingenting spelar någon roll längre sedan barnen föddes" eller liknande. Jo, det gör det. JAG finns kvar. Kanske har jag inte samma tid till mig själv längre, men jag vägrar att krympa mig själv.

I samma veva som jag började fundera över ett enklare och mer fokuserat liv, slog det mig: Den där timmen jag tittar på TV. DEN timmen är min! Så nu har jag faktiskt börjat stänga av TV:n och göra något annat ibland. Inte varje dag, men oftare än jag trodde från början. Både min man och jag har fått ny energi. Han till träning och modellbyggande. Jag till den här bloggen, en annan blogg ihop med ett gäng vänner, bakning, läsning och pysslande hemma. Och jag har blivit piggare på kuppen. Jag tror att jag bearbetar det som händer mig under dagen på ett bättre sätt om inte TV:n kommer emellan och fyller min hjärna med ny information som jag inte bett om.

Nu har det gått en tid sedan vi började stänga av TV:n och jag märker nu att vi börjar återkomma till den, som man brukar göra efter att nyhetens behag lagt sig. Men vi ska på det igen. För här är något jag verkligen tror kommer göra stor skillnad i hur jag mår, i min energi och min kreativitet.