Jag höll ut bra till en början. Sedan plötsligt, skulle bara gå igenom H&M på väg till bussen, lite snabbt, varför inte liksom? Sedan var det kört. Jag hittade billiga shorts till lilleman, 50 kr! Köpte två par. Och så ett par för 30 kr till E, liksom ett dubbelpack toppar till E för 50 kr. Och så T-shirts till N, 50 kr. Vi åker ju på solsemester i mars, blir perfekt, tänkte jag. NÖJD. (Det var ju inte till mig heller, så inget dåligt samvete, underbart!)
Jag funderade sen på bussen. Vad är det med mig och rea? Jag ÄLSKAR verkligen rea. Minst halva min garderob är inhandlad på rea eller second hand. Jag kom fram till följande saker:
Jag gillar att handla MYCKET saker. Komma hem med fulla kassar. Det är en skönt känsla i det. Det är lite som att tappa kontrollen, freaka ur, gå loss, äta för mycket smågodis. Shit vad galet, det var en märklig känsla när jag kom på detta, men det är helt sant.
Jag har svårt att fokusera, att bestämma mig för vad jag gillar. Handla mycket = behöver inte bestämma sig. Fyller bara på, en rejäl bunt, alltid något som funkar. Måste jag köpa en tröja till mig för 500 kr istället för 10 för 50 spänn, vad ska jag välja då? Vad gillar jag? Vem är jag? Vilket märke är jag? Jag måste ta ett beslut och det är jobbigt. Tänk om jag väljer fel?
Jag är snål. Jag har svårt att unna mig saker. Jag har det hemifrån. Mina föräldrar handlar alltid på rea eller i lågprisbutiker. De frågar alltid vad saker kostar. Det ska vara BILLIGT, då är det bra.
Så här skulle jag vilja att det var:
Jag handlar nya kläder sällan, när jag handlar är det för att jag behöver något.
Jag handlar i några få utvalda butiker och springer inte runt på stan.
Jag handlar på Second hand, men kommer inte hem med kassar bara för att det är billigt. Därför, för second-hand-fynd gäller: En in - en ut.
Jag använder mina kläder och tar hand om dem.
Freaka ur är härligt, men kan göras på många andra sätt :)
Det var en intressant tankeställare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar